bbelive.

Anders Hagman.

Kan inte fatta att du aldrig kommer tillbaka plast pappa, varje dag så tänker jag på dig.
det är tomt här hemma utan dig,
Kan bara inte förstå att du aldrig kommer hem igen, fyfan var jag gråter när jag skriver det hära.
Det gör så jävla ont anders, så sjukt jävla ont.
Hur kunde du bara lämna mig hära, ensam helt jävla ensam.
Det fanns ingen som förstog mig på samma sätt som du gjorde, Jag älskade dig och Älskar dig.
Kommer alltid att göra det, kommer alltid att sakna och behöva dig.
Jag hoppas att du är hära med oss och du kommer aldrig lämna mig helt för du finns i mitt hjärta.
Men vafan anders jag behöver dig nu, Jag behöver att du finns här och säger att allting kommer ordna sig.
det är helt ofattbart att du aldrig kommer tillbaka, Jag önskade att du fanns hära.
Att du kommer hem och sa att allting bara var skitsnack, att det inte var du som låg i kistan att det var någon annan. Men jag vet att det aldrig händer, jag vet att det var du som gick bort.
Jag vet att du aldrig kommer hem och ja vet att jag aldrig kommer få se dig le igen.
Kan inte fatta vad som hände, det gick så fort ena dagen fanns du hära och andra dagen får vi ett samtal om att du e borta. Död du finns inte längre. Dagen före fanns du, kan jag inte få backa tiden 3 månader och 13 dagar.
så jag kunde förhindra allting på något vis, om ja hade en önskan så skulle de vara att få se ditt leende igen.
Jag saknar dig plastis pappa, saknar dig så det gör ont.
du Kommer alltid vara en del av mitt liv och ta upp en stor plats i mitt hjärta, aldrig någonsin kan nån ta den platsen.

vila i frid älskar dej.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0