Jag är tacksam.
Jag är så himla glad att jag har världens underbaraste mamma, för vad hade jag gjort utan henne?!
Min mamma är den bästa personen som jag någonsin träffat, Hon är så snäll jämnt och bryr sig alltid om mig "fast ibland lite för mycket"! Men de är bara bra för mamma du är helt underbar en så fin person.
Jag älskar dig mamma / din dotter.
Underbart.
Ja idag har det verkligen känts att det är sommar ute, super mys har det varit.
Jag har saknat min Rickard jätte mycket, hur mycket som helst faktiskt.
Är så himla glad att det är han och jag, ingen ska få komma i mellan oss.
Massor med Kärlek till dig Rickard<3..
Nu ska ja byta kläder sen bär det av till mina underbara Hästar, ridning på hög nivå kan ja lova.
Ska bli mys att bara rida på ängen å sen ta en sväng i skogen med min lille plupp.
I morgon åker jag till pappa och på fredag åker jag till min älskling och firar midsommar med han och hans underbara familj. (tummen upp för det)
nu lär jag dra mig iväg,hade bra Tjaoo / ttuzzig
alexander rockman!
Fy Fan vad du är snygg när jag är full
Jag har supit hela kvällen för din skull
Din skönhet den gick hand i hand med min promill
Lika bra och ta en jävel till.!
Jag har supit hela kvällen för din skull
Din skönhet den gick hand i hand med min promill
Lika bra och ta en jävel till.!
Utkast: Juni 19, 2010
Jag hatar att jag älskar dig.
Haha.
Ibland äre inte positivt att bo på landet var ut å skulle smörja in hästarna med mygg medel så blev de ett jädrans liv, då slåss hunden (som är en rottwiler) "vilket är tur i denna situation" med en JÄTTE STOR GRÄVLING :o så jag får panik och mamma lika så, hon skulle springa in men då springer grävlingen på henne så hon hoppar ett stort jätte skutt över grävlingen. Pust alla överlevde.
Fast mamma blev bra darrig i benen.
förlåt
Jag tycker om dig det gör jag verkligen, du är speciell för mig.
men jag känner mig så lätt instängd, och jag vill inte göra dig ledsen.
Det känns bra med dig, men jag klarar inte av att prata i telefonen flera gånger om dagen
och jag klarar inte av att sms'a hela tiden.
Jag vet att jag inte är som andra tjejer för jag tycker inte om närhet, jag tycker inte om att ligga å kramas jämnt.
Bara för att jag e stel mot dig så betyder det inte att jag inte gillar dig för de gör jag verkligen.
Jag hoppas att allt löser sig mellan oss, jag hoppas att du inte släpper taget bara för att jag är som ja e.
FÖRLÅT
.
pic's .
tankar.
Mina tankar bara snurrar runt hela tiden jag vet inte vad det är för fel, känner mig sjukt depp och har fått panik ångest två gånger på ett dygn nu. Jag vet ju varför jag får det också, trodde att jag hade klarat av den biten helt nu trodde att jag var mitt gamla jag igen och att allt skulle bli som vanligt. Jag hade nog väldigt fel när jag trodde att jag var helt återställd, men jag kanske viste innerst inne fast jag inte ville tro det själv. Jag vet ju bara inte riktigt hur jag ska göra för att få tillbaka den jag var förut, jag vill vara hon igen som alltid var glad och nästan aldrig var ledsen, men jag kommer aldrig bli hon igen hur mycket jag än kämpar. Jag får väll axeptera det fast det är svårt, jag vill kunna älska mig själv på samma sätt som jag gjorde förut. Förut var jag aldrig blyg och jag hade aldrig problem med att prata med folk, och jag kunde lita på folk så mycket lättare än vad jag kan nu. Jag vill vara den gamla mimmi nu jag är så sjukt trött på den nya tråkiga Mimmi. Ja jag känner mig faktiskt tråkig och otillräcklig. Jag saknar mitt gamla jag och jag saknar att kunna lita på folk som jag gjorde förut, jag saknar alla småsaker som aldrig kommer bli desamma igen. Jag känner mig mest dum mot dom som står mig närmast att jag inte kan lita på dom till hundra, men det spelar ingen roll vem det än är så kan jag inte det. Det spelar ingen roll hur mycket jag vill och hur mycket jag än försöker så finns det alltid något som hindrar mig att lita på en person till hundra, fast det finns ju några som jag litar på mer och några som jag litar på mindre. men sen kom Patric och ni ska veta att han betyder mycket för mig och han hjälper mig att må bra. När jag är med honom så kan jag nästan vara mitt gamla jag igen fast inte helt men inte heller långt ifrån. därför älskar jag att vara med honom för att han får fram mitt bästa jag och han hjälper mig att gå vidare. så tack Patric för att du är så underbar och verkligen finns där för mig, jag uppskattar verkligen att jag har dig. Det är så skönt att skriva av sig när man inte mår nå bra, lr det är jobbigt när man börjar för man vet aldrig hur man ska skriva och få ner orden i tangenterna. men efteråt så känns det som att en stor klump har släppt och det är så otroligt skönt.Det känns nästan som att man bara får ur sig allting som allt det dåliga verkligen försvinner och ramlar ner på papperet eller i datorn som man skriver på för en kort secund.därför så tycker jag att det är så skönt med blogg, det spelar ingen roll för mig hur många som läser min blogg lr hur många kommentarer jag får jag skriver i min blogg för min egens skull ingen annans, Jag skriver i min blogg när jag är ledsen arg glad deppig osv. När man skriver så kan man uttrycka allt i ord och man kan låta det ta tid och man kan även låta det bli slarvigt, för det gör inget det är bara skönt att få bort trycket över bröstet för en stund.
Jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva mera, men endå så vill jag inte sluta jag vill forsätta skriva jätte mycket men jag vet inte om vad, så jag känner att jag sitter i ett jobbigt läge just nu. Jag får väll ta och skriva ikväll lr senare idag istället så jag inte tråkar ut er och mig själv för mycket. / M
svart.
Jag vet inte vart jag ska börja, jag har skrivit och raderat skrivit och raderat osv i ett bra tag nu.
vet bara inte hur ja ska kunna skriva när jag inte kan förstå mina egna känslor, det bara snurrar runt i huvudet
runt runt runt, blir alldeles yr.
det är så sjukt svårt att få alla tankar och känslor att gå ner i fingrarna så man kan trycka på tangenterna och å fram ord.
jag börjar bli tokig, heel knäpp fattar ingenting.
allting bara snurrar mina tankar bara snurrar överallt, det är som att man sitter i ett rum fyllt med tankar och det bara trycker inom en för att man vill få ut allt. men även fast man skriver så får man inte ut det, man vill bara skrika och kasta sig från en balkong lr nått. Men det gör man ju såklart inte för lite vett har man ju kvar i allafall, fast allt annat bara e upp och ner, ut och in och bak och fram.
Man vet inte vart man har sig själv längre, man vet inte vad man vill.
allt som man ser är som skuggor, mörka skrämmande skuggor man vill ta hjälp utav något lr någon men man vet inte vad. man känner sig helknäpp, helt vrickad men det går väll över. allt det hära negativa försöker jag intala mig själv, men det är svårt.
jag vet knappt vad jag skriver längre, ja vet bara att jag försöker få ut mina känslor innan jag blir galen..
vissa dagar är bättre än andra, vissa dagar tänker man inte alls.
det här är ingen sån dag, det här är en dag som man tänker för mkt.
en dag som man helst bara skulle vilja radera, en dag som man behöver en vän som alexander bergström.
Men som sagt, allt är upp och ner helt skruvat och det är skruvat mellan mig och alexander nu också.
det känns konstigt, jag och min bästavän kan inte prata på samma sätt som förut.
allting blir bara svart för ett tag, man ser som i en film när allt blir såhära.
det känns som att man ser sig själv uppifrån som att man inte passar in någonstans.
man känner sig bortglömd, det kanske jag är bortglömd.
det låter hämskt när man ser det såhära, det känns hämskt också man e rädd att man är
bortglömd.
man vet lixom inte vad man ska se fram imot längre, och vad man tkr är kul längre.
för man förstår inte sig själv.
antar att det inte är någon som läser det här, allt e ju som ett rörigt 1000bitigt pussel.
vet knappt vad ja skrivit, vet bara att jag vill ha ut allt inom mig, så att jag inte blir galen.
Jag ska börja se frammåt, jag ska försöka att inte stå kvar på samma datum samma tid samma plats.
men det är inte lätt, det känns i kroppen att det är någonting som är fel.
men jag ska försöka, försöka att se framåt.
vet bara inte hur ja ska kunna skriva när jag inte kan förstå mina egna känslor, det bara snurrar runt i huvudet
runt runt runt, blir alldeles yr.
det är så sjukt svårt att få alla tankar och känslor att gå ner i fingrarna så man kan trycka på tangenterna och å fram ord.
jag börjar bli tokig, heel knäpp fattar ingenting.
allting bara snurrar mina tankar bara snurrar överallt, det är som att man sitter i ett rum fyllt med tankar och det bara trycker inom en för att man vill få ut allt. men även fast man skriver så får man inte ut det, man vill bara skrika och kasta sig från en balkong lr nått. Men det gör man ju såklart inte för lite vett har man ju kvar i allafall, fast allt annat bara e upp och ner, ut och in och bak och fram.
Man vet inte vart man har sig själv längre, man vet inte vad man vill.
allt som man ser är som skuggor, mörka skrämmande skuggor man vill ta hjälp utav något lr någon men man vet inte vad. man känner sig helknäpp, helt vrickad men det går väll över. allt det hära negativa försöker jag intala mig själv, men det är svårt.
jag vet knappt vad jag skriver längre, ja vet bara att jag försöker få ut mina känslor innan jag blir galen..
vissa dagar är bättre än andra, vissa dagar tänker man inte alls.
det här är ingen sån dag, det här är en dag som man tänker för mkt.
en dag som man helst bara skulle vilja radera, en dag som man behöver en vän som alexander bergström.
Men som sagt, allt är upp och ner helt skruvat och det är skruvat mellan mig och alexander nu också.
det känns konstigt, jag och min bästavän kan inte prata på samma sätt som förut.
allting blir bara svart för ett tag, man ser som i en film när allt blir såhära.
det känns som att man ser sig själv uppifrån som att man inte passar in någonstans.
man känner sig bortglömd, det kanske jag är bortglömd.
det låter hämskt när man ser det såhära, det känns hämskt också man e rädd att man är
bortglömd.
man vet lixom inte vad man ska se fram imot längre, och vad man tkr är kul längre.
för man förstår inte sig själv.
antar att det inte är någon som läser det här, allt e ju som ett rörigt 1000bitigt pussel.
vet knappt vad ja skrivit, vet bara att jag vill ha ut allt inom mig, så att jag inte blir galen.
Jag ska börja se frammåt, jag ska försöka att inte stå kvar på samma datum samma tid samma plats.
men det är inte lätt, det känns i kroppen att det är någonting som är fel.
men jag ska försöka, försöka att se framåt.
Vissa saker kan man inte glömma,
vissa saker sätter sig fast och vägrar släppa taget.
Vissa dagar känns det som att det är ett svart hål inom mig,
ett svart hål som sakta fylls med Hat!
Jag är inte ledsen längre, men jag hatar dig!
vissa saker sätter sig fast och vägrar släppa taget.
Vissa dagar känns det som att det är ett svart hål inom mig,
ett svart hål som sakta fylls med Hat!
Jag är inte ledsen längre, men jag hatar dig!
du förstörde mitt jag, du förstörde Mimmi.
var ska jag börja?
Vet inte vad som är fel på mig jag har inte en aning, försöker att komma på vad de är som trycker ner mig.
Men vad är felet, varför kan jag inte sova och varför stänger jag allt inom mig? varför kan jag inte bara säga som det är vad jag tycker, tänker och känner.
Jag är så rädd för att såra andra så jag sårar mig själv för jag vill inte att någon annan ska bli ledsen, men då är det alltid jag som mår dåligt å blir ledsen för att jag inte vågar säga precis som det är.
Jag skulle behöva säga som det är men jag kan bara inte, orden sitter fast i halsen å ja får inte ut dom i ord.
Jag kan inte ens skriva så de låter bra, jag kan inte lösa den här situationen på något sätt.
känns bara bra sjukt konstigt att jag inte kan prata, jag behöver bara ta mod till mig men jag klarar inte av det.
Jag klarar inte av att säga ett par ord, jag kan bara inte..
Nu hade jag behövt plast pappa, för han hade kommit med bra svar och hjälpt mig att må bra.
Men han finns inte här så jag får klara det själv, jag får klara av allting själv.
Det går bara att se framåt annars så går man under, jag måste lära mig att inte blicka bakåt.
För det finns ingenting som kan få allting bra igen, inget kan få tillbaka min plast pappa.
Jag är så sjukt glad att jag har min Älskade mamma, utan mamma hade jag inte stått här idag.
Min mamma är den största delen av mitt liv, men när jag mår dåligt så är det hon som får ut för allt.
Det är verkligen inte meningen att det ska bli så mamma, verkligen inte för jag älskar dej så mycket.
Jag behöver dig mamma för utan dig så känns allting krossat inom mig.
Pappa, jag tycker att det är synd att vi har tappat kontakten så mycket som vi har.
Jag älskar dig pappa mest av allting som finns, jag hatar att allt bara blir struligt mellan oss.
Du är min pappa min pappa som jag verkligen behöver, min pappa som ja skulle kunna offra mitt liv för.
Jag hoppas att du vet att du är en så stor del av mitt liv, pappa jag behöver dig jämnt.
Jag saknar tiderna när jag var mindre och vi var ute och fiskade när allting var bra.
Jag hoppas att vi hittar tillbaka till varandra och får tillbaka den underbara kontakten som vi hade då.
Jag saknar dig Pappa.
blablablä
ego pic.
jag och Julia var ute på en promenad kl 4 på natten på väg hem från Bobby,
vi hittade massa söta sniglar.
Skitsöta faktiskt så vi flyttade på dom så att dom inte blev på körda,
och så flyttade vi på massa sötis larver.!
hade behövt dig.
Vafan plast pappa varför skulle du försvinna?.
Jag behöver dig så jävla mycket så sjukt jävla mycket.
Är less på allting, tappat livs gnistan vill bara till dig.
Fy fan va ja hatar att du inte är här, Hatar allt i allafall precis allt känns meningtslöst!
Jag är less så sjukt less, seriöst så orkar jag fan inge mera.
jag orkar inte låtsas vara glad längre, jag orkar inte spela någon annan än den personen ja igentiligen är.
Det var bara du som kände mig, som jag vågade vara precis som jag är med och vågade berätta för när något var fel. Spelar ingen roll va alla snackar för fucking jävla skit om dig, för jag älskar dig och har alltid gjort!
Du va den speciella personen som ja aldrig trodde att du skulle lämna mig, men de gjorde du.
du Flög iväg till himlen och blev en ängel någon annanstans.
Vill bara spolatillbaka tiden, så jag kunde få uppleva tiden med dig igen.
Jag tänker på dig varje dag fortfarande, varje dag tänker jag på dig och att jag hade behövt dig.
Du är min plast Pappa och du va den som betydde mest.
Ingen i hela vida världen kommer kunna ta din plats, du finns i mitt hjärta.
känns meningslöst utan dig, helt meningslöst!...
Jag behöver dig så jävla mycket så sjukt jävla mycket.
Är less på allting, tappat livs gnistan vill bara till dig.
Fy fan va ja hatar att du inte är här, Hatar allt i allafall precis allt känns meningtslöst!
Jag är less så sjukt less, seriöst så orkar jag fan inge mera.
jag orkar inte låtsas vara glad längre, jag orkar inte spela någon annan än den personen ja igentiligen är.
Det var bara du som kände mig, som jag vågade vara precis som jag är med och vågade berätta för när något var fel. Spelar ingen roll va alla snackar för fucking jävla skit om dig, för jag älskar dig och har alltid gjort!
Du va den speciella personen som ja aldrig trodde att du skulle lämna mig, men de gjorde du.
du Flög iväg till himlen och blev en ängel någon annanstans.
Vill bara spolatillbaka tiden, så jag kunde få uppleva tiden med dig igen.
Jag tänker på dig varje dag fortfarande, varje dag tänker jag på dig och att jag hade behövt dig.
Du är min plast Pappa och du va den som betydde mest.
Ingen i hela vida världen kommer kunna ta din plats, du finns i mitt hjärta.
känns meningslöst utan dig, helt meningslöst!...
